Hedda behöver bara säga ”ja”. Det är det man gör på upprop. Men Hedda är inte i sin vanliga skola. I den där hon kände alla och satt bredvid bästa kompisen Elin. Hon sitter i ett nytt klassrum. Plötsligt är det inte så lätt att säga något alls.
Och när fröken talar om för alla att pappa är präst vet Hedda att hon aldrig borde ha flyttat. Egentligen har hon bestämt sig för att inget är bra på det här nya stället där folk kallar henne Prästgudinnan. Men som tur är har hon fotbollen.
Och vem är han i den gula jackan?
På kvällen före julafton ringer det på Heddas dörr. Utanför står två poliser. ”Är din pappa hemma?” frågar den ena. Helt plötsligt blir det väldigt synd om fotbollskompisen Minna.
Och Hedda som har så mycket annat att tänka på. Kärleken till exempel … och allt annat man behöver tänka på när man ska fylla elva. Hur ska Hedda bära sig åt för att få vara både lycklig och snäll på samma gång? Bara leopardboken får veta allt. Om det inte händer så mycket att Hedda glömmer att skriva i den.